Nu är det så att jag känner mig väldigt stressad eftersom jag måste försöka köpa en present till min kompis som fyller år och jag sitter här och tittar efter profilprodukter på en hemsida som jag har hittat och det finns massor med roliga och fina profilprodukter som jag skulle kunna köpa till min kompis. Det är inte så lätt att köpa presenter och som tur är så är det inte så ofta som jag ska på kalas men om jag hade haft en massa kompisar så hade det ju blivit så att jag hade varit tvungen att köpa massor med presenter för då skulle ju alla mina kompisar fylla år hela tiden men jag föredrar att ha några få vänner som står mig nära istället för jag har inte tid att hålla kontakten med en massa ytliga kompisar så det är ingenting för mig. Det räcker gott och väl med de vänner som jag har.

Nej, man kan rimligen inte komma ihåg allt. Jag har varit med om några händelser då allt kändes glasklart medans det hände men som känns påfallande luddiga så här i efterhand. Vissa saker glömmer man dock inte hur som helst. Man skulle inte glömma en bröstförminskning till exempel. Nu har jag inte gjort någon sådan och kan inte påstå att jag behöver det heller men ändå. En sådan sak glömmer man inte i första taget. Ja, i varje fall vad ville komma fram till när jag började skriva den här texten. Alltså vad skulle handla om, var hur man kommer ihåg saker. Jag själv vet flera händelser som jag minns på helt annat sätt än andra som varit med vid samma tillfälle. Så sent som igår var jag med om en sådan. Nu kan jag tyvärr inte gå in närmare på vad det var tyvärr. Men i varje fall, märkligt var det på alla sätt och vis. Mycket märkligt till och med.

Vissa saker ska man bara kunna. Just nu verkar det som en av de viktigaste kunskaper den moderna urbana människan behöver kunna är att kunna äta snyggt med pinnar (jag själv har aldrig lyckats så bra med just den saken, jag kan visserligen äta med pinnar men snyggt är det inte), kunna spela poker och att veta vilka I-Phoneappar som är bra. Men är det där verkligen nödvändiga kunskaper. Ja, kanske om man vill undgå sarkastiska kommentarer när man är ute och äter sushi och så vidare men direkt livsavgörande är de i varje fall inte. Det handlar ju inte om första hjälpen direkt. Jag är ganska säker på att det är betydligt fler människor idag som kan plocka upp enstaka sesamfrön med ätpinnar än det finns folk som kan ge första hjälpen till en behövande person. Nu har jag förstås inga konkreta siffror på det här. Men jag känner mig rätt säker på min sak i alla fall. Det liksom känns av hela samhällsklimatet.